Tänkte berätta lite om min tredje å sista förlossning... :P
De började med att jag vaknade kl. 06,15.. morgonen efter att vi flyttat till nya lägenheten i Norra Härene.
Jag vaknade med värkar... 2 minuter mellan varje värk.
Jag gick in på toaletten å samtidigt kom min dotter Nattis å sa att hon mådde illa.
Då sa jag till henne att vi går å lägger oss å sover igen så går det nog över när du vaknat.
Men serru att de blev fan inget sova här inte... nej nej... värkarna fortsatte med 2 minuter mellan varje å jag vände å vred på mej i sängen.... å klagade lite.
vid 06,25 frågade Jonte om han skulle ringa efter nån som kan sitta barnvakt då vi hade båda barna hemma, men jag sa ..nej nej.. de behövs inte än inte.... men vid 06,30 sa jonas nu ringer jag nån.. vem ska jag ringa?
- inte vet jag!.. svarade jag
- jag ringer till din mamma..
-ja ja.. gör du det.
Å de gjorde han... så under tiden som hon var på väg till oss så passade jag på att försöka mej upp en våning för att duscha... hhmm.. de va fan inte lätt att komma upp... å när jag väl hade satt på duschen så blev värkarna ännu mer intensivare.... så jag satte mig på toalettlocket å blev fast där.. jag kom inte därifrån.
sen skulle jag ner för trappen oxå...det va ännu svårare.. men ner kom jag till slut, å väl nere så stod mamma i köket, å där stod jag... med värkar med 1 minut mellan varje...
mamma frågade:
- ska jag köra in dej?
- ja.. de kan la du göra.
- men då måste ju barna följa med!!
- ja.. men jag tar med din bil hem, så det blir inga problem.
- va bra... men nu måste jag SPY !!!! hämta påse fort som fan!!..... helvete!! jag måste på toa mä!!!!!
- men lilla gumman!! de e ju bäbisen som kommer fattar du la.. sa mamma då.
men jag gick på toa i alla fall å visst.... där fastnade la jag ä klart.... värkarna blev bara värre å värre.... så under tiden som jag satt på toalocket så va de ca 20 - 30 sekunder mellan värkarna.. ja sa:
- ni får nog ringa en ambulans nu... hallå? Jonas ? ring en ambulans !! men för helvete JONAS!! RING EN AMBULANS!!!!!!! NUUUUUUUuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuu..... de e dags!!!
Så han ringde en ambulans kl. 07,10...
Dom sa att jag skulle lägga mej i sängen med handdukar under mej.
jag gick å la mej i sängen å undrade vart barna var nånstans... så dom kom å tittade till mej... men sen tog mamma ut dom i hallen..eller om det va köket... för jag fick världens krystvärk...huvudet som va på väg SPRACK.... jag belv helt hysterisk å skrek till Jonas att huvudet har spruckit!!!!!! han sa:
- nej nej nej...... hahaha.... de va vattnet som gick! hihi
- jaha ok.... men jag kunde svära på att det va huvudet som kom.... att man kan ha så fel.... hihi
Då började värkarna tätna.. å jag kunde inte ens andas mellan värkarna... de va ca: 5- 15 sekunder mellan dom + att dom höll i ... i ca: 1,5 minut.
Jag blev lite skraj eftersom ambulansen inte hade kommit än... men när vattnet gick så ringde mamma å frågade vart ambulansen var nånstans.....
Ambulansen kom 07,35.... å jag tjatade direkt på dom om lustgas!! hon sa:
- jag måste komma in först.
- ja.. men jag måste ha lustgas nu.
- ja du ska få det.. men jag måste kolla dej först..
- ja... men jag behöver lustgasen nu!!
- nej nej.. vi sa ha ut dej till ambulansen först.. där får du lustgas.
- jo.. men jag behöver den nu!! jag orkar snart inte mer!
- jo då ... håll ut du... så fort vi är i ambulansen så ska du få... de lovar jag.
- NEJ... Vi hinner inte... den är på väg ut!!!
- Nej då... de e bara va du tror.. ta de du lugnt.....
DÅ blev jag lite arg å sur på henne å skrek högt som fan... Nu kommer det ur F....n oxå!!!!!!!!!!!!
Hon tittade lite snabbt å sa:
- OJ då.... du får nog hämta lustgasen till henne.... den är på väg ut å vi hinner inte ut till ambulansen.
- AAAhhh... jag sa ju det!!!!!
- ja.. men jag trodde inte att de gått så långt.
Nå väl.... jag fick min lustgas å lille Xander föddes kl. 07,46.... :)
Så hela förlossningen tog från första värken tills han är ute 1,5 timme....
Sen va vi kvar hemma nåra timmar å när vi skulle ut till ambulansen så fick dom hjälpa mej upp på båren pga foglossningen...så jag "åkte" ner för trappen på en trappklättrare..... inget jag kan rekomendera... lite äckligt va de allt.
I ambulansen på väg till KSS så berättade hon att detta va hennes första förlossning, å att hon inte trodde på mej när jag sa att det va brottom. men de slutade bra i alla fall.
Väl framme på Kss så blev vi väldigt välkomna... dom var väldigt snälla å trevliga å bra.
Sen pga vissa omständigheter så blev vi kvar på kss på avd Neonatal i 1,5 vecka.
Men om jag ska rekommendera ett sjukhus med tanke på bemötande, att ta hänsyn, å trevlighet... så måste jag säga att:
NÄL va jävligt bra... å jag kan tänka mej att rekommendera NÄL... men nu när jag har vart på KSS oxå så måste jag säga av egen erfarenhet att KSS är de stället som jag kan rekommendera... den bästa å roligaste å trevligaste personal jag nånsin har mött på.
STORT pluss till personal på KSS avd 43 och Neonatal.
Detta va min underbara förlossning.... den lättaste av de alla tre med.
kramizar mej
Carol Jonsson